En kväll när jag läste Elsa Beskows debutbok från 1897 för min dotter slog det mig hur himla fint försättsbladet är. Jag drabbades av en stor lust att återskapa det på något sätt. Återbruka motivet för att hålla det levande på något vis. Det blev ett broderi, som nu hänger på vår vägg.
 
Jag valde att göra garnstickorna mer levande genom att göra ett "riktigt" par av en tunn pinne och två träpärlor. Det är en uppskattad detalj har jag märkt.
 
Broderiet levereras utan ram då jag tror att det är bäst om du själv bestämmer var och hur du vill ha detta broderi.